Efter att ha stått stilla och stampat på samma ställe ett bra tag, så va nog de här de bästa som kunde hända!
Jag har varit usel på att blogga nu, I know. Men så mycket har hänt både känslomässigt och annat, att jag helt enkelt inte orkat. Känner egentligen fortfarande inte för å blogga, men vill inte hamna efter alltför mycket ;) Trots allt skriver jag ju för min egen skull.
Att komma ifrån Stockholm har både varit bra och dåligt. Vi börjar med det dåliga eftersom jag from nu alltid försöker att väga upp det positiva i saker och ting ;)

Så det dåliga då:

• Jag förlorade nånting jag verkligen trodde på.
• Nätterna blir ensamna utan en famn att somna i.
• Jag tvingades att inse att allt (okej, kanske inte allt men mycket) var en stor lögn.
• Det är många som saknas i vardagen.
• Några har hamnat mittemellan.
• Tryggheten försvann (fast när jag tänker efter så trodde jag nog att jag va tryggare än va jag var).
• Den finaste människan jag kände förändrades till något sorgligt (och det allra värsta är att jag vet att han visade mig den sida han ville vara & bli. Och om nån av hans vänner läser de här; ni tycker säkert att jag är eller har varit hemsk mot honom, men ni ska veta att det inte har varit lätt för mig heller. Och ni tycker antagligen att han är mycket roligare nu utan mig, men jag är rädd att det kommer förstöra resten av hans framtid. Utan att hänga ut nån för mkt - så vill jag bara säga att en del av mig är orolig.)
• Vi behövde bli ovänner. Säger inte att det är en persons fel, det är bådas.
• Jag blev nån till och från som jag inte ville vara, av ren desperation.
• Vi har och kommer nog alltid ha förlorat kontakten med varann. De kanske hade varit bäst att vi aldrig blev tillsammans utan bara va vänner.

Och det braiga:

• Jag kan nu satsa på en trygg ekonomi och inte känna att varendra krona behöver gå till festandet.
• Jag har jobb, får dessutom jobba med roliga människor, framför allt söta Linn som jag inte umgåtts särskilt ofta med sen 1an på Nytorp :)
• Jag kommer snart att kunna skaffa en egen lägenhet igen!
• Jag har tagit tag i en massa som jag skjutit upp tidigare.
• Jag får vara i närheten av mina vänner igen.
• Jag har kommit min familj närmre och känt ett stöd jag inte känt på länge.
• Jag har kommit en bit på vägen med vad jag egentligen vill i livet.
• Jag lärde mig att älska och lita på nån på riktigt (även om det visat sig att B också varit otrogen och inte höll det han lovade så dyrt och heligt). Nu vet jag hur det SKA kännas åtminstone.
• Jag kan rida lika mkt som jag vill igen!
• Folk jag inte trodde skulle höra av sig, har visat sig vara några av de största stöden ♥
• Framför allt så har mina söta söta vänner visat mig hur riktiga kompisar ska vara och att dom har orkat me mig under alla dom här åren är för mig en gåta ;) NI ÄR BÄST!!! ♥
• Jag har massa planer för framtiden, och även om dom förändrades drastiskt när det tog slut mellan mig och Björn så tror jag att dom nya planerna är dom som är menade för mig.
• Jag lär mig hantera saker på ett sätt jag inte gjort tidigare och jag lär mig något nytt om mig själv varje dag.
• Nu kommer jag att kunna träffa den personen som verkligen är den rätte för mig, vilket jag inte kunnat göra ifall det inte tagit slut mellan oss.
• Nu kan vi båda leva det liv vi vill leva (även om det innebär att jag blir orolig över hur han lever sitt. Man slutar bara inte bry sig på 2 veckor för att de tar slut, inte jag i alla fall).
• Jag kommer förhoppningsvis kunna se tecknen på lögner och otrohet nästa gång.
• Allt går upp och ner från dag till dag, men i det stora hela överlever jag, skrattar, mår bra och ser framåt. Jag är helt enkelt starkare än jag tror!

Skulle väl kunna rabbla upp hur många positiva saker som helst, men nu orkar jag inte skriva fler ;) Jag är en bra bit på väg åt rätt håll i alla fall!

Har jobbat igår och idag med Linn, ska jobba med henne imorn också, vilket är sjuukt roligt! Hur kommer de sig att vi inte umgåtts mer under dom sista åren?
Imorgon ska jag till stallet och provrida en häst, kanske blir så att jag hjälper ägaren med den några dagar i veckan då hon e gravid. Jag är heeelt slut efter att ha flängt runt så mycket, men jag trivs! Det är här jag hör hemma. Jag kanske inte alltid kommer att stanna i Gävle, men just nu ska jag bygga upp allt här och se vart de slutar sen. Man vet aldrig vad som händer. En liten liten del av mig kommer kanske alltid hoppas på Björn, men den största delen av mig vet va han känner och är kapabel till, vilket gör att jag inser att det aldrig va meningen att de skulle va vi. Jag tror heller inte att jag skulle klara av å lita på honom igen eller vilja ge så mycket som jag gav honom.
Jag har sagt och gjort mycket dumt, mest av ilska och förtvivlan, men det gav mig också nånting; jag fick ur sanningen ur honom. Du har sagt att Björn, att du tyckte jag va för tjock, att du va tillsammans med mig för att du tyckte synd om mig. Jag vet att du ljög om båda sakerna. Du har också sagt att du aldrig va trogen mot mig, och det är mycket möjligt att de är sant. Men att du använder de för att såra mig, gör bara att jag inte kan bli lessen över det. Jag ställde upp på dig, hjälpte dig, tvingade dig att gå igenom de som va jobbigt för att du skulle få ordning på ditt liv, offrade nästan allt för dig och i gengäld va du otrogen. Vem av oss är det som är en dålig människa då och borde må dåligt över sig själv?
Jag vet hur sjukt det låter att ens en liten del av mig kan hoppas på nånting mellan oss - men de är bara för att jag vet vilken underbar, men vilsen människa han egentligen är. Jag tycker mest synd om dig Björn.

Det blev ett långt inlägg de här och jag beundrar er om ni orkat läsa allt. Men som sagt, jag skriver mest för min egen skull. En update kommer om helgen som varit. Måste bara fixa in bilderna på datorn och ta mig ork och tid till att skriva ;)

Och jag tänker inte bry mig om vad ni negativa människor tror ni vet om mig - jag vet motsatsen. Och det vet många andra också :) Jag kan inte tacka er nog sötnosar för att ni hela tiden finns brevid mig. Jag behöver aldrig känna mig ensam så länge jag har er! ♥♥♥