Och familjefejden fortsätter

Mycket jobbigt har hänt i helgen , därav dålig uppdatering här . Får lixom ingen ork eller lust .
Ett stort gräl bröt ut hos mamma i lördags , vilket gjorde att jag packade ihop lite grejer och drog till pappa ( ja , eller pappa är i Danmark på golfresa för tillfället så det är bara Sara & Birgitta hemma ) . Sen dess har jag inte hört nånting från familjen i Bomhus .
Imorse tog jag pappas bil och hämtade hit all packning . Så nu står den ( och jag ) och väntar på att Björn tar en tripp upp hit i helgen å hämtar mej . Lycka !
Det finns inte ens ord som kan förklara hur mycket jag älskar den karln . Ge mej föralltid !

Så nu har jag bara legat på studsmattan i solen och njutit av att allt är klart för ännu en flytt . Eller man får väl kanske mer se de som ett uppehåll på vägen till vår egna lägenhet ♥ Vi måste alltså bara få tag på jobb och få ihop lite pengar först . Tills dess får vi bo tillsammans med Björn's snälla pappa ^^

Annars då ? Har ju legat sjuk i flera dagar , men nu börjar de gå åt rätt håll då febern i alla fall har försvunnit . Så i söndagskväll tog jag bussen in till Brynäs för att hälsa på Emma . Tog en promenad med henne och hundarna och pratade lite skit . Kul att se magen växa tjejen ! :) Jag tror du kommer klara de galant , du verkar nöjd me de liv du har byggt upp , och de är de som är huvudsaken .

Igår va jag först på arbetsintervju på Manpower .  De gick finfint , han sa att han fick ett positivt intryck av mej . Jag börjar få kläm på de där me intervjuer nu ;)
Var till GRS och kollade på syrran's ridlektion igårkväll . Jag har då aldrig sett en sämre ridlärare än deras ! Herregud , mänskan har ingen koll på nånting som händer , ungarna rider in i varann å hästarna bara bockar å de är allmän kaos . Förstår att Sara inte tycker de är roligt längre .
Lite senare åkte jag till Linnéa och hälsade på hos henne  . Trevligt å prata om allt , fast att de hänt så mycket så kan de ibland kännas som att de är precis tvärtom :) Skönt att ha en sån vän iaf , med henne behöver man aldrig tänka på vad man vågar säga och va man inte vågar säga .

Nu är det dags för en promenad med Fleur i solen . Man kan ju inte klaga på vädret i alla fall och det gör väl saker och ting lite lättare . Nu längtar jag bara efter Björn och Max , så skulle livet vara helt perfekt !


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback