Så orolig som jag är över min egen jobbsituation osv, lika orolig blir jag över andras när det börjar gå åt fel håll. Det är inte roligt när det ska behöva gå emot hela tiden.

Jag har läkartid idag kl 15, innan dess ska jag möta upp Emma & ta en promenad me henne till dagis för att hämta Milton.
Ärligt talat så vet jag inte själv varför jag ska till läkarn. Jag har inget jobb å bli sjukskriven från, jag mår bättre, men inte helt bra (de kommer nog dröja innan jag kan säga att jag är nöjd med mig själv).
Jag längtar till på torsdag, då ska jag tillbaka till psykologen som jag fick träffa förra veckan. En mycket trevlig och rogivande dam. Hon lyssnar, förstår och ger tips och råd.

Sånna här dagar saknar jag mormor. Jag saknar hur hon alltid fick en att glömma för stunden, genom att vara sitt glada, sjungande jag. ♥