Jag börjar faktiskt att må riktigt bra nu!
En otroligt skön känsla, tror nästan att jag glömde bort där ett tag hur de känns att må riktigt bra.
(Missförstå mig inte, jag är ju lycklig me Andreas och sådär, de har bara varit så virrigt me allt att jag glömt bort min egen självkänsla och vad jag mår bra av att lägga energi på.)

• Jag har riktigt bra vänner som jag verkligen tycker om och trivs med, och jag längtar tills den här veckan är över så jag hinner börja umgås mer dom! De har varit så mycket som händer hela tiden att jag seriöst verkligen inte haft tid.

• Kuratorn som jag går till ca 1 gång i veckan hjälper mig att förstå mina föräldrar lite bättre. Och jag uppskattar mina föräldrar, båda har väldigt bra sidor som jag kanske inte alltid ser utan bara ser det mindre bra. Men jag älskar dom, de gör jag ♥

• Jag har en fästman som är helt otrolig! Han ger mig det utrymme jag behöver för att få utlopp för mina känslor och tankar, och han lyssnar och försöker förstå när de är nått jag har på hjärtat. Han är omtänksam, snäll, snygg och även om varken han eller jag riktigt har ork till att va särskilt sociala med varann just nu me tanke på allt som är på gång, så får han mig alltid att känna mig trygg med honom ♥

Det är 3 ganska bra grunder å ha att stå på. Livet kan inte va perfekt, man kan inte alltid få som man vill. Det är inte förns man kan acceptera och gilla läget som man verkligen kan va lycklig å trivas med sig själv. Jag vet precis vad de är jag ska göra och tänka på, de gäller bara att klura ut hur jag ska få de gjort.