Efter en hård dag och värk i kroppen så finns det inget skönare än att krypa ner i sängen, under täcket, å slå på datan ^^
Jag njuter.

Fick frågan idag om jag tycker om att vara singel?
Svaret är: Ja. Klart jag saknar att ha någon nära ibland. Myset, närheten, kramarna, pussarna som betyder så mycket mer än dom man får av strul på krogen. Bara att ha någon att ringa å berätta saker för, saker som man är med om när inte Han är där.
Men, de är så otroligt skönt å kunna bestämma över sitt eget liv! Man gör det man vill göra, behöver inte ta hänsyn till någon.
Jag trivs bättre med mig själv när jag är singel. Jag är roligare då lixom, mer avslappnad när jag umgås med andra, tex på fester. Jag är alldeles för trogen, tänker bara på den jag är tillsammans med, kan knappt prata med andra killar. Ser ingen mening med de när jag är i ett förhållande. Jag förstår ju nu när jag är singel att det låter knäppt, klart man ska kunna knyta kontakter å va social när man är i ett förhållande också - men så funkar jag. När jag faller för en kille är han den enda jag ser.
Därför trivs jag extremt bra med att vara singel just nu. Tills min prins kommer och tar mig med storm ;) höhö.
Jag letar inte, men när han väl står där så kommer jag vara öppen för ett förhållande. Dock på andra villkor än i dom förhållanden jag haft tidigare.